Varför jag röstat rosa

Jag har alltid röstat blått. Jag ser mig som liberal. Det finns ett parti som har min ideologi i namnet, och som i teorin sätter mina värderingar i fokus. Men de är en del av en större grupp som inte gör det, varken som helhet eller i delar. De har fokuserat på frågor som jag inte sätter främst och gjort det med "lösningar" som jag inte gillar. En röst på dem skulle varken bli en röst på principer jag värderar eller handlingar jag står bakom.

Men det är inte bara det.

Alla smarta kvinnor runtomkring mig har pratat om det här ganska länge nu. Kommit med argument, gett mig information, hittat rätt sätt att putta på mig nog för att jag ska lyfta på huvudet, motvilligt hasa ur min bekväma cirkel och börja tänka efter.

Men det är inte bara det.

Jag är ingen bra feminist. Jag tror inte ens att jag kan kalla mig det med någon värdighet. Men jag vill mer, vill kunna bättre, och jag vet varför feminism behövs.

Det är för att jag och så många andra inte fattat än.

För att vi fortfarande är så många som aktivt måste anstränga oss för att kunna se problemen.

För att vi, trots könsfördelningen genom historien, fortfarande 2014 fäller kommentarer som antyder att kvinnor är ufon som inte går att förstå sig på.

Jag vill tro att jag är bättre än så, och jag vet att jag kan bli väldigt mycket bättre.

Men det är inte bara det.

Det händer saker mitt inne i min intressesfär, inuti min filterbubbla. Det pågår vad jag hoppas och tror är början på en stor och underbar standardhöjning inom de grupper jag är del av. I alla de ganska teknikorienterade kretsar jag följer pågår väldigt bra diskussioner om sexism, jämställdhet, diskriminering och hatkampanjer. Jag undrar om detta är min generation och subkulturs första stora politiska rörelse, den första politiska rörelse i mitt liv som jag verkligen känner mig naturligt delaktig i. Som jag känner att jag kan och vill bidra till för att den verkligen är viktig för mig och alla andra.

Men det är inte bara det.

Jag ser mig fortfarande som liberal, och jag ser mycket i det rosa som stämmer med vad jag värderar. Det de värderar mest är sådant jag kan ställa mig bakom till hundra procent, och att lägga min röst bakom det är värt mycket mer än att stå bakom ett menlöst parti som råkar ha rätt ord i namnet. Med jämlikheten och öppenheten som fokus kan man välja fritt utifrån detta på ett helt annat sätt än partier som identifierar sig på andra skalor. Man kan välja sin egen helhet istället för att känna sig tvungen att höra till ett större block.

Det handlar om feminism, men det är ändå bara en del av något större. Att värdera alla lika, att vara öppen istället för tillsluten. Det är inte bara att vi har råd att bli bättre, vi måste bli bättre. Det är vårt nästa stora steg framåt. Vi har inte råd att låta bli.

Därför har jag den sjätte september 2014 just röstat rosa.