Lejonbragden 2013 - del ett

Så var det plötsligt dags och nästan på riktigt: morgonen har grytt strålande solig dagen för Lejonbragden 2013 och bragdfrukosten har börjat intas i en till en början behagligt ödslig matsal. Det känns sommarvila. Banan passerar precis runt knuten, faktum är att jag kan blicka ned mot vätskekontrollen från mitt fönster på sjunde våningen. Faktum är att jag just siktade min första brädgdagörare direkt från frukostbordet. Det gäller att planera sin placering när man har chansen.

Elite hotel Ideon är som kanske märks perfekt placerat som officiellt (?) bragdhotell, att det dessutom är helt nybyggt, fint och genomfräscht skadar naturligtvis inte. Ytterligare en fin detalj är att rummets elskåp är olåst och mycket pedagogiskt etiketterat. Tack vare det kunde jag snabbt och effektivt tysta den brummande minibaren och den glatt lysande röda lampan på TVn.

Trots det var nattsömnen allt annat än perfekt, vilket kanske inte är så konstigt. Tankarna fladdrade iväg, kudden var väldigt tjock, det blev lite för varmt … Helt enkelt allt det vanliga natten innan något man ser fram emot. Helt plötsligt hoppade klockan i alla fall fram en massa timmar mellan två tittar som kändes väldigt nära varandra, så en del obruten sömn blev det i alla fall. Hur som helst kände jag mig inte alls lika utvilad som jag hoppats på när jag steg upp. Precis som man kunde ha väntat sig med andra ord.

Jag tänker att frukosten ska hålla på minst en timme till och innehålla minst en nygräddad våffla. (Rune Larssons legendariska ord om ostkaka med vispgrädde och sylt strax före start ekar ju i huvudet.) Sedan blir det en dusch, ombyte och applicerande av lite strategisk tejp och skavsårsplåster. Jag tänkte försöka vara lite mer genomtänkt omtänksam om fötterna i år än förra året, det brukar löna sig efteråt.

Tiomilalöparna passerar i en gles men ganska jämn ström utanför och livet börjar kännas precis så behagligt som det faktiskt är igen.