Sweet, I finally got to add the Twitter application to Facebook.

Gosh, what a full week. And I am not even done with all of it yet.

Work has been going on as usual, and apart from that I have been immersed in work related to the running of our housing cooperative.

Finally! I have meant to look up the English term for ages!

We in the new board only got elected last week, so this is the week when we have started to get into things. That means meetings.

Many meetings.

And lots of important things to discuss.

So until this afternoon, things were pretty much just accumulating on my mental and actual to-do-lists. The mind was spinning with new thoughts each night (and the recent heat does not help me sleep either), and additional concrete things which depend on other yet unfinished things simply go on top of all that.

Well, now balance is on the way back again. Today I started catching up with my things to do, sorted through notes and pretty much got all I reasonably could out of the way.

So now I feel good. A bit more in my normal balance.

And really looking forward to a long, good night's sleep.

Tomorrow, I will work a bit more. But that is all under control, and there will also be drinking with good friends. Plus exercise.

You in the board?

Yes, I am still a bit surprised too. But the time to do something like this somehow felt right. I feel that I can, am and will learn lots of useful things, and in whole different areas than I normally focus.

But like I said, this is pretty unlike me, and I can not really explain why and how it happened.

A sign of growing up perhaps.

I was hoping for so much more before yesterday's short outbreak of rain and thunder.

On Saturday night I, rather suddenly, became a Facebook user.

On Sunday I took a long run in the blazing sun, and in the evening had a lot of Sandman right before bed.

So I say that I ended the week with both physical and mental balance, even though it began with both slightly off target.

That has to be exactly what weekends are for.

20:00 I stepped off the train, coming back to Lund after two days in Gothenburg. I felt physically full and mentally empty, neither of which felt any strange at all. Fortunately we have had great summer weather the past few days, so I could go home, change and run in the setting sun.

So now both sides feel a lot more balanced, and I got some good thinking on my last few weeks. I have not really taken on too many things, but I think I have let them occupy my mind too much. I have had problems unwinding and falling asleep on weekdays, and I have felt more tired (and perhaps worked up too) than strictly necessary. Now is, as always, the perfect time to get over that and become more relaxed. Things are, after all, pretty good in most ways.

I even did a bit of shopping while waiting for the train to depart from Gothenburg. The eigth part of the collected Sandman came along home, and I finally picked up a new pair of sandals. After walking around for two days in socks and thin-but-definitely-warming shoes I sat down outside the store and changed into sandals right away. Much, much better. The weekend will most likely see me purchasing a bike as well, which means that I am on a real shopping spree right now.

Relatively speaking, of course.

Strange and surprising as it seems, my birthday is coming up soon. I do not have a single plan for it (except baking some kind of cake), so it looks to be a normal day at the office. And that actually feels weird, it has been very rare that I am not on holiday on my birthday. Ah well, it is not like I am a big party person in any case.

09:15 and I'm already getting hungry despite a solid breakfast. It's dangerous to use food for mock data ...

iPhone SDK installed, app skeleton constructed, great ideas flowing. Coding life is good when you find the right level of help.

Average spam quality seems to have improved recently.

Provided there can be such a thing as improvement in unwanted advertising.

A while back, there was a long period where I regularly got messages offering to help me grow huge tomatoes.

Of all things.

Against all odds it was not a thinly veiled offer of pills or something, but about actual vegetable growing.

I found that a nice step up, aside from the fact that I would never want to buy things from companies which don't leave me alone unless I ask for them.

But today I noticed a message I found even more entertaining.

It informed me of

wait for it

"speed-of-commerce" cattle tags.

Specifically designed for use in "speed-of-commerce" movement of animals and in auction barns. And no infrastructure changes are necessary.

Why even pay for a mass mailing of this? Is there even a remote chance of finding an interested recipient who would not find out about this through other means?

In any case, I am looking forward to more misguided niche offerings. How about tools for industrial aluminium production? Deep sea drilling? Sheep shearing? The possibilites are endless.

And if the entertainment value should drop, I demand immediate cessation of mass emailing.

There, I sent the company advertised an email telling them whoever sold them my address or mailed to me for them is not worth the money. It would be fun if they replied, but I will not count on it. Just doing my little part to tell companies they hurt their own image by being associated with spam.

Thanks everyone for the info on the iPhone SKD. I should even have a free membership already ... I must have been unusually slow last night.

One needs to pay Apple 99 dollars to even get to download the SDK nowadays? Thought I could try first, and tired of all the Xcode downloads.

Strange afternoon and evening, where did it all go?

Det här är inte vad löpning handlar om, men det är vad löpning kan vara när alla bitar faller på plats samtidigt.

Före

2008 års göteborgsvarv var mitt första. Det gav blodad tand och en stark önskan att göra ännu bättre ifrån mig 2009. Den stora frågan var väl egentligen hur mycket jag skulle förbättra mig. För jag var väldigt säker på att jag skulle springa snabbare, förutsatt att inget drastiskt inträffade precis innan loppet. Under året sprang jag både mer, längre och snabbare än jag gjorde året före varvet 2008. Eftersom allt gått bra hela året drabbades jag naturligtvis av friskhetsnoja veckan innan loppet och kände efter sjukdomssymptom ett par gånger mer än nödvändigt. Trots det blev jag inte sjuk den här gången heller. Jag kom till starten i god tid och med en pastasallad i magen. Jag lyckades dessutom övervinna reflexen att klä mig varmt och valde att springa i t-shirt och shorts.

Start

Eftersom jag sprang mitt första varv på köpt nummerlapp hamnar jag i bakre halvan av startfältet, i grupp tolv med en uppfriskande blandning fysiker, utrustningsnivåer och klädstilar. Medan jag står och väntar på start kommer jag in i ett extremt bra fokus och känner mig mer redo än någonsin att springa. Jag vet inte om jag känt mig så positivt laddad och självsäker inför en utmaning någon gång tidigare. Jag känner att det här är min grej, det här är vad jag är bra på och jag kommer att göra jättebra ifrån mig. Snart är vi framme vid startlinjen, skottet går och vi kommer iväg.

Början

Eftersom det blev lite trångt flera gånger förra året, då jag startade i grupp fyra, har jag hållit nere mina förhoppningar på framkomligheten i loppets början. Jag har räknat med att behöva kryssa en hel del, men det går faktiskt riktigt bra hela tiden. Arrangörerna trycker på att man ska hålla till höger om man vill ta det lugnare och släppa förbi folk på vänsterkanten. Jag ligger till vänster under så gott som hela loppet. Visst behöver jag navigera en hel del, men jag känner ändå att jag i stort kan hålla ett tempo jag trivs med. Dessutom är det rätt peppande att hela tiden ta sig förbi folk.

Ända sedan förra varvet har jag känt att det kommer att göra stor skillnad att ha sprungit en gång innan, och det stämmer precis så bra som jag trodde. Att veta precis vad som kommer och hur mycket jag har passerat gör en väldigt skillnad mentalt. Men kanske ännu viktigare är att jag redan tidigt märker att det går lättare än förra året. Jag känner mig väldigt säker på mitt tempo och min ork, och jag ser att jag utan problem håller ett jämt tempo som är högre än förra året.

Dryckespauser

Innan loppet funderade jag en hel del fram och tillbaka vad gällde vätskekontroller. Ju närmare varvet jag kom desto mer lutade jag åt att hoppa över fler om jag inte kände väldigt starkt att de behövdes. Sagt och gjort, till slut blir det tre stopp med vanligt vatten och inga alls med sportdryck, energitabletter eller svampar. Även känslan att jag tryggt kan hoppa över tempostörande vätskestopp blir en kick i sig.

Mot målet

Första halvan av loppet har gått lätt och snabbt. Jag hade tänkt att jag kanske skulle nå grupper som springer mer i mitt eget tempo med tiden, men jag fortsätter att springa om folk över Göta älv-bron och vidare uppåt Avenyn. När jag närmar mig Götaplatsen och rundar Poseidon spelar ett band en rockversion av Let me entertain you. Jag tror aldrig jag haft en större löparkick, hela kroppen är i perfekt fas och jag känner att jag kan springa ifrån hela världen. Alla slutkilometrar som var så jobbiga förra året går på ett kick. Jag spurtar till och med på upploppet och känner mig bäst i världen när jag kommer i mål på 1:43:44. Förra året var jag precis över min "nöjd"-gräns, i år är jag en bra bit in i "toknöjd"-biten av skalan.

Och sedan får jag färska jordgubbar också. Och min bror gör sitt första varv på en markant bättre tid än min första. Snacka om bra år!

Anmälan är redan gjord för nästa år, men jag har inga ambitioner/illusioner att förbättra mig med tjugo minuter en gång till ...

I have soon stayed away from coffee for a week. The run will end naturally on Thursday though, when I run into coffee-breaking co-workers.

First run in a week. I feel like myself again.

Reading, thinking about and making notes on restful web services. Alll with a stuffed toy bear on my head.

I love pickled herring and potatoes. I guess it either means I would have lived well in old times, or shows that I didn't live back then.

Iphone OS 2 note on top, OS 3 note below. Mouse over (Iphone unfriendly, I know ...) the images to change them, and you'll notice a few even more subtle details.

Got to love people who pay attention to the little things. Unfortunately, the same font is used inside Mail too, when you look at your synced notes. And somehow, for some reason, it manages to be almost completely unreadable, a thick, guttural, black mess of shapes.

I have iPhone OS 3, yet the sun is neither higher in the sky, nor sharper and brighter ... Must be that I lack the camera of the 3Gs ...

Sweet Jobs, the Notes font really looks terrible in the notes viewer in Mail. The horror.

Iphone OS 3 installed, now waiting for Itunes store to respond so I can start using the thing ...